Cobratelefon

Hanna och jag.

Här sitter man, regnet öser ner utanför rutan och man är allmänt rastlös. Orkar inte hitta på något heller för den delen, hela kroppen skriker efter sängen men ögonen enivisas gång på gång med att hålla sig öppna. Hittade denna på datorn. Gillar sjömanskavajen! ;D

Ja, kära vänner. För ett halvår sedan gick jag omkring med piercing i näsan, vitt hår på hjässan i en någorlunda page. Jag saknar håret, den där längden klädde mig, tyckte jag. Sedan fick jag ju ett Twiggy-ryck och klippte det läskigt kort, för att vara mig. Det var ju kul med en förändring då, men nu skulle det verkligen sitta fint med den där längden på håret. Usch.

  

Detta är min lilla karusell som man kan skruva upp så att den snurrar och spelar musik, ungefär som en speldosa. Köpte den på en skidsemester i Österrike för många år sedan. Vi var inne i världens sötaste affär, proppfull med leksaker och annat smått och gott. Dessvärre gick två av "topparna" av på den i bilen på väg hem, men jag antar att det ger den sin charm.

Denna fann jag igår kväll i en bortglömd ask. Det är en sovande ängel i porslin! Ursöt. Fick den av några släktingar när jag var ungefär 8 år, men tror att det är först nu som jag verkligen uppskattar den.

Jag gillar originella askar. Dessa är mina favoriter.

I cigarettasken från London bevarar jag de bokmärkena som jag tyckte mest om som barn. Den hittade jag här hemma, vet faktiskt inte var vi har fått den ifrån.
I den blommiga träaskenhar jag dagbokslappar. Ja, ni hörde rätt, dagbokslappar. Har alltid tyckt om att skriva dagbok, dessvärre är jag inte så bra på att skriva varje dag, så jag skriver en lapp med funderingar, känslor eller uttryck på när jag känner för det och lägger det där i. Fick asken av farmor och farfar på min födelsedag för några år sedan.
I halstablettasken (?) har jag ett par armband som kompisar köpt på semestrar, bland annat. Den asken har jag alltid haft, så vitt jag vet. Hade barbieskor i den när jag vara liten.